Vi skålade in det nya året hos Matias. Mat, vänner, champagne & raketer. Det kunde inte börja bättre.
 
 
I februari hände det mycket. ABI-året började lida mot sitt slut, vilket vi firade med en hejdlöst rolig Penkkis och ABI-kryssning. Temat var "back to the 80`s" och vi slog på stort. Kär blev jag också.
 
 
April. Efter alla svettiga studentprov unnade vi oss en vecka på varmare breddgrader. Halleluja säger jag bara!
 
 
April. Årets lyckligaste kväll: Vappen 2008. Den fjärde maj föddes jordens gladaste kille.
 
 
Tre lyckliga nybakade studenter, sommaren är som ett oskrivet blad and the living is easy! 
 
 
Juni, Juli, Augusti. Den regniga sommaren spenderades framför fotbolls EM, på Ettans dansgolv och bakom denna bardisk. 
 
 
Augusti-dop. Jordens gladaste kille får namnet Noah. 
 
 
I september tog jag mitt pick & pack och flyttade till London. 
 
 
Silje. Vi firade Halloween på Walkabout.  
 
 
Londontown en solig dag i Oktober. 
 
 
Sandra. I London hänger jag för det mesta med denna brud. Här yrar vi på i Notting Hill. 
 
 
Jannika. Till vår stora lycka flyttade Stureplan till Wimbledon i November.
 
 
December. Jag återvänder hem till Finland över julen. Återförenas äntligen med mina underbara älskade och går första gången till Ettan med båda mina systrar. Bilden är lika suddig som kvällen. Men vi hade ju så fruktansvärt roligt.


Happy New Year Folkens!

Sista kvällen är förbi. Min sista kväll i London 2008. Jag har haft en underbar höst i London, Wimbledon. Jag har fått uppleva så mycket denhär høsten som jag aldrig någonsin kunnat tänka mig. Jag har träffat människor som kommit att betyda så himla mycket för mig. Ni står mig så nära mitt hjärta. Jag verkligen älskar mitt Londonliv och är lycklig över att jag vågade ge mig iväg på mitt äventyr.
Nu väntar jullov hemma i mitt kära Ekenäs med min familj och mina saknade vänner. Efter en händelserik höst kommer det väldigt lägligt. Jag känner att jag behöver ladda batterierna för att sen igen den 6te januari komma tillbaka till London och fortsätta min resa.
 
Merry Christmas!

Idag har jag registrerat mig på Wimbledon School Of English. Nu skall jag få någon ordning på min engelska. Mitt språk är nu någon salig blandning av norska/svenska/engelska/rikssvenska. Inte bra, inte bra. Vi har gett varandra ett nyårslöfte att bara prata engelska i vårt hus. Vi har verkligen slappat till det lite på den fronten, speciellt på helgerna.
 
 
Wimbledon School Of English.
 

  

Liite julstämning får man i alla fall av allt fint julpynt i London. Igår var vi till en tysk (?) julmarknad i Hyde Park. Mysigt, men inte så mycket att se faktist. Men värt ett besök för de ljuvliga belgiska våfflorna med Nutella i alla fall.

  

Jannika och jag drog vidare mot Harrod när vi nu en gång var i trakterna. Eftersom det var söndag hade Harrods hunnit stänga så vi gick till South Kensington och bara njöt av Londonlivet.

 
Harrods sparar inte på julpyntet i alla fall.
 
Nu är det bara en vecka kvar tills jag är i Finland. Skall verkligen bli skönt att komma hem över julen och bara få mysa med de jag tycker mest om. Men först har jag en hel arbetsvecka framför mig. Idag har jag varit och tränat och skall snart gå på årets sista SFO. Dessutom måste jag hinna anmäla mig till skolan. Efter jul skall jag 2 ggr i veckan läsa engelska på Wimbledon School Of English.
Imorgon blir det shopping i Central. De sista julklapparna skall inhandlas. Tisdagkväll är jag bjuden på julfest till Fredriks företag. Jag har ännu inte bestämt mig om jag ska gå. Jag får sova på saken.
Onsdag skall vi gå ut med flickorna för "den-sista-måltiden" på Walkabout. Torsdag drar Jannika till Stureplan, fredag skall jag bara umgås med Sandra, på fredag drar även Silje, Sandra åker hem på lördag och sist av alla blir jag kvar här i min ensamhet hela lördagen och söndagen. På söndag skall jag krama ihjäl min saknade Alexandra.

  
Ett par vita skor på Po Na Na.

 
Ross och jag har fruktansvärt kul åt våra kinesögon. 

 
En fin Jannika.
 

Kings of Leon - Use somebody.

Veckan som gått i bilder:

 

Lite julstämning fick jag på måndagskvällen då strömmen gick och vi tände alla ljus vi hittade i huset. Mysigt, men utan vatten och kallt som i graven. No, thank you.

  

Tisdag. Såhär roligt har man då man gör sig i ordning för julebalen.





På torsdag försökte vi på allvar bota min gemytliga hosta. Vi lyckades rätt bra.

Chris visade mig Po Na Na`s website idag. Där fanns en hel del kul bilder.

Igår var vi på Idas julfest. Eleverna presenterade olika arbeten de jobbat med under hösten. Programmet handlade mycket om musikalen Joseph. Eleverna hade målat en varsin tavla ur musikalen och hade igår konstutställning av de fina verken. Därefter förklarade barnen vad de målat och varför. En liten kille i tredje klass ställde sig modigt upp och sa: "Det här är min tavla. Det viktigaste med min målning är att den är fin och att den var lätt att laga."  

Nu har jag prövat alla hostmediciner i hela England. Snälla, ge mig den där hostmedicinen som mamma alltid köper. Den som smakar salmiak och som lindrade hostan innan man ens öppnat korken.

I fredags drabbades jag av någon form av killerhosta. Den vill inte ge med sig på något vis. Sedan i fredags har jag nu hostat nätterna långa, vilket resulterar i att jag inte får mycket gjort på dagarna. Jag är trött. Fruktansvärt trött. Mina lungor känns som två ballonger. Jag tänker inte anstränga mig mycket idag. I väntan på plumbern tänker jag fortsätta se på Prison Break.

Idag är det exakt 2 veckor tills jag är i Finland. 2 veckor är 14 dagar. 14 dagar är 336 timmar. Men vem räknar?


Inga sura miner dethär jullovet i alla fall.


Det är snart nästan 4 månader sedan dendär regniga dagen i september då vi skiljdes åt på flygfältet. Jag har lite svårt att förstå att vi verkligen klarat av att vara utan varandra så länge. Den 19onde kommer Alexandra hem från Australien. Den 21sta landar jag mitt plan från London. Den 22ndra anländer Ann-Sofie från the US. Från alla världens hörn och kanter. Jag vet att dethär kommer att bli den bästa julen på länge.

Jag fick en chokladask från Norge igår. "To the tyre Hero!" Jaa, man tackar.

Trots att det var lördag tog Jannika och jag oss in till central. Lördag brukar ju allmänt vara den förbjudna dagen att ta sig in till folkmassorna och hysterin i London. Men vi hade turen på vår sida. Hela Regent street och Oxford Street med närliggande gator var avspärrade för den tunga trafiken. Alltså kunde man röra sig rätt fritt i Londons hjärta idag. Hur det såg ut i butikerna idag tänker jag inte ens försöka mig på att förklara. Panik.



Tusentals miljöaktivister demonstrerade igenom hela London idag. Det var nog den största demonstration jag någonsin varit med om. 



Solen lös från en klarblå himmel idag. Dejligt väder. Här poserar vi med Jannika på Trafalgar Square.



Carnaby Street tar nog hem priset för årets tuffaste juldekorationer.



Vi handlade lite julklappar, beskådade den norska julgranen vid Trafalgar, drack rosèvin, fick julstämning och lunchade på ett italienskt cafè. Till slut fick vi så sjuka fötter så vi tog tåget hem tillbaka till Wimbledon.

Årets min tilldelas galant till Jannika då hon märker att jag hoppat på tunnelbanan och hon står kvar på perrongen vid Embankment och sjunger "caaan you feeel the loooove toniight.." Priset som årets yraste svensk kan hon också tilldelas tycker jag. 

Jadå, idag är en bättre dag. Gårdagen var mer eller mindre svettig. Jag fick punktering. Igen. Andra gången jag lyckas tömma däcket på den stackars bilen. Jag satt fast i en bilkö påväg mot skolan när killen i bilen bredvid pekar ner på mitt däck, "empty". Jaha, mamma T i Norge och pappa T påväg till Norge. Så det var bara att ta saken i egna händer. Nu skulle jag mer än gärna vilja skriva att jag kavlade upp ärmarna och böt däcket själv, men nej då. Jag googlade närmaste verkstad, tryckte igång GPS:en, och gav mig iväg med det trasiga däcket till Sparks Tyre. När jag kört över berg och broar kom jag till slut fram till en minimal verkstad som ägdes av 2 surgubbar. Hur skulle jag kunna veta var alla reserv "spins" finns i bilen. "I`m really sorry, but I have no idea." Jag drog på med det bredaste och sötaste leènde jag kunde. Men nej. Deras dag var säkert förstörd pga denna okunniga blondin.
Nåväl dagen blev bättre framåt kvällen då jag fick pusta ut på Walkabout med Jannika och höra på Shawny`s historier om när han skulle måla om sitt nya crib. Jag bet mig i läppen och försökte att inte skratta.

Ikväll skall vi gå på Changeling med Sandra. Jag har höga förväntningar på filmen. Imorgon blir det troligtvis IKEA. Jag måste få mitt glögg behov stillat. Annors blir det ett lugnt veckoslut. Skedligt, jag vet. Men ack så skönt!

Have a nice weekend folks!

Jag tackar gudarna att jag lyckades stå emot Jannikas frestande erbjudande. Klockan är kvart över 9 och jag känner att ögonlocken börjar falla. Nej, ingen utgång idag. Förlåt Jannika, men du kommer att tacka mig imorgon. Muhaha. Hela veckan har gått som i en dimma. Jag har varit trött. Verkligen trött. Nu känner jag mig äntligen utvilad och skall försöka hålla mig på denhär nivån. Vi får se hur det går. Jag återkommer efter veckoslutet. Kristna Sandra kör på vita veckor fram till jul. Det blir kanske enklare om någon av oss är ordentlig.

Idag är det 19 dagar tills vi är på hemmaplan igen.

På lördagen bjöds det på norskt julebord i Village. En malares dröm med lax, sallader, bacon, skinka, ost, kex. För maten stod Silje som nuförtiden är the mastercook.



Jannika, Birgitte, Silje och Ida. De norska jäntorna hade verkligen tagit jultemat med storm.



Jannika och jag.



Jag hade det väldigt, väldigt trevligt hos Birgitte. Efter en stund dök också Sandra, Linda och Malin upp. Väldigt trevligt att träffa er flickor, ni är så välkomna hit igen. Runt 22-tiden satte vi oss alla i en taxi mot Walkabout.



Efter WA fortsatte Jannika och jag vidare mot Po Na Na. En kymppiskväll igen skulle Sandra säga.



Sällsynt att dansgolvet är såhär tomt. Det beror kanske på att klockan är halv 4 och krogen är stängd. Efterfest på krogen är ju praktiskt. Jag stupa i säng 05.46.